|
De teoretiska grunderna i Naturkultur
Målsättningen med Naturkultur är att maximera nuvärdet i varje enskild trädgrupp. Med trädgrupp menas en grupp av träd som delar växtresurser med ett centralt dominerande träd. (Personligen föredrar jag att använda ordet optimera istället för maximera eftersom man då tydliggör att det ofta finns även andra värden än rena virkesvärden att ta hänsyn till.)
Målsättningen med Naturkultur kan egentligen aldrig ifrågasättas som ekonomisk princip. Att försöka optimera ett nuvärde är grundläggande i all sorts långsiktig ekonomisk verksamhet. Den avgörande skillnaden mellan trakthyggesbrukets beräkning av nuvärde och Naturkulturs beräkning är att i trakthyggesbruket utgår man från enheten bestånd, medan man i Naturkultur utgår från trädgrupp. Denna skillnad i upplösning i beräkningen ger två helt olika resultat. I trakthyggesbruket blir resultatet att enskiktade skogar eftersträvas, medan Naturkultur eftersträvar en så stor skiktning som möjligt.
En nuvärdesberäkning på en trädgrupp är komplicerad eftersom trädgruppen representerar ett komplext levande system med många variabler och utvecklingsmöjligheter. Beräkningarna blir endast rimliga att utföra om man tar hjälp av ett dataprogram. Dessutom krävs det en hel del insamling av data innan en beräkning kan göras. Därför används nuvärdesberäkningar sällan för att göra trädval i det enskilda fallet, utan snarare för att göra generella beräkningar på vad som är en optimal skiktning under olika förhållanden.
En annan central princip i Naturkultur är att fastställa vid vilken diameter som träd anses vara mogna att avverka. Denna ”mogendiameter” bestäms för varje ståndort, trädslag och avverkningstillfälle. Regeln är då att att ett träd anses vara moget när dess värdetillväxt är mindre än markägarens avkastningskrav räknat i procent. Även denna princip måste betraktas som en allmängiltig ekonomisk regel. Det finns både dataprogram och lite enklare schablontabeller som hjälper trädmärkaren att fastställa mogendiametern.
För att kunna märka ut träd för en avverkning måste man alltså först skaffa information för att fastställa mogendiametern för respektive trädslag. Sedan bör man skaffa sig en bild av hur en optimal skiktning ser ut för den aktuella marken (det kan man antingen göra via analys i ett dataprogram för nuvärdesberäkning, eller genom att skaffa sig en praktisk erfarenhet av hur skiktad skog beter sig på den aktuella ståndorten).
När trädmärkaren märker ut de träd som ska avverkas fattas besluten för en trädgrupp i taget. Först märks träd som är grövre än mogendiametern. Av kvarvarande träd utses det träd som har den största värdetillväxten, räknat i kronor, som dominant. Att trädet behandlas som trädgruppens dominant betyder att inget annat träd i gruppen tillåts konkurrera i samma skikt om tillväxtresurserna. Tanken är att majoriteten av trädgruppens tillväxtresurser ska gå till det träd som ger bäst avkastning på sin tillväxt. Om alla träd har samma kvalité så kommer valet av dominant att hamna på det som är störst och vitalast. Först när dominanten är utsedd kan den exakta trädgruppen definieras. De träd som befinner sig inom dominantens växtutrymme behandlas som en trädgrupp. Trädgruppens avgränsning räknas som en cirkelradie från dominanten. Radien bestäms av en schablon baserad på kunskaper om hur långt rötterna i genomsnitt sträcker sig för träd av olika storlekar. De kvarvarande träden i trädgruppen märks sedan ut för att skapa en optimal skiktning. Om det finns många träd att välja på i samma skikt sparas de träd som förväntas ge den högsta kvalitén i framtiden.
I vissa fall uppstår det luckor efter avverkningen där det inte växer några träd. Om en lucka är så pass stor att närväxande träd inte lägger beslag på växtutrymmet så bör den planteras med nya träd (se exempelvis luckan mellan träd 12 och 15 i figuren). Detta är nödvändigt för att behålla skogens skiktning och därmed dess långsiktiga avkastning. Endast i undantagsfall då marken lätt självföryngras kan man hoppa över planteringen.
Läs mer om de teoretiska grunderna till Naturkultur i boken Naturkultur.
| 
